I Unix är cu ett kommandoradsverktyg som låter användare upprätta utringda terminalanslutningar till andra system eller enheter, vanligtvis modem, seriella portar eller nätverksgränssnitt. Den tillhandahåller ett användargränssnitt för att skicka kommandon och ta emot data över den etablerade anslutningen.
Här är en kort översikt över vad cu kan användas till:
Seriell kommunikation :cu används vanligtvis för seriell kommunikation, som att ansluta till en seriell konsol på en nätverksenhet (t.ex. en router eller switch) eller ett modem för att upprätta en uppringd anslutning till internet.
Fjärrterminalåtkomst :Den kan användas för att fjärråtkomst till andra system eller datorer, så att användaren kan interagera med fjärrsystemets kommandoradsgränssnitt. Detta liknar att använda en terminalemuleringsapplikation som SSH.
Filöverföringar :cu kan överföra filer mellan det lokala systemet och fjärrsystemet över den etablerade anslutningen. Den stöder både sändning av filer från det lokala systemet till fjärrsystemet och mottagning av filer från fjärrsystemet till det lokala systemet.
Diagnostik och felsökning :cu används ibland för diagnostiska ändamål för att testa kommunikationslänkar och identifiera anslutningsproblem.
Här är den grundläggande syntaxen för cu-kommandot:
```
cu [alternativ] [destination]
```
Där:
* alternativ :Olika kommandoradsalternativ är tillgängliga för att kontrollera aspekter som anslutningshastighet, dataformat, paritet och flödeskontroll.
* destination :Detta kan vara en enhetsfil (t.ex. /dev/ttyS0), en modemenhet (t.ex. /dev/modem) eller ett fjärrsystems värdnamn eller IP-adress.
Observera att cu är ett relativt grundläggande verktyg för seriell kommunikation, och det finns andra mer specialiserade verktyg tillgängliga för vissa användningsfall. Det är dock fortfarande ett användbart verktyg för enkla seriella kommunikationsuppgifter i Unix-miljöer.
