16-bitars DOS (Disk Operating System) hänvisar till en typ av operativsystem utformat för persondatorer baserat på Intel 8086/8088 eller liknande 16-bitars mikroprocessorer. Det användes i stor utsträckning under de första dagarna av persondatorer, särskilt under 1980-talet och början av 1990-talet.
Nyckelfunktioner i 16-bitars DOS:
* 16-bitars arkitektur: 16-bitars DOS fungerar på en 16-bitars mikroprocessor, som kan behandla 16 bitar (2 byte) data åt gången.
* Single-tasking: 16-bitars DOS är ett operativsystem med en enda uppgift, vilket innebär att det bara kan köra ett program åt gången.
* Kommandoradsgränssnitt (CLI): 16-bitars DOS använder ett textbaserat användargränssnitt där användare anger kommandon genom att skriva dem på kommandoraden.
* Stöd för filsystem: 16-bitars DOS introducerade filsystemet File Allocation Table (FAT), som blev en allmänt antagen standard för att lagra och hantera data på disklagringsenheter.
* Minneshantering: 16-bitars DOS har en begränsad minneshanteringskapacitet som kallas segmentering, som delar upp det tillgängliga minnet i segment, vilket ger grundläggande skydd mellan olika program och operativsystemet.
* Enhetsdrivrutiner: 16-bitars DOS använder enhetsdrivrutiner för att kommunicera med olika hårdvaruenheter, såsom skrivare, tangentbord och diskenheter.
* DOS-avbrott: 16-bitars DOS tillhandahåller en uppsättning hårdvaruavbrott som gör att program kan interagera med operativsystemet och utföra specifika uppgifter, såsom in-/utdata och systemanrop.
16-bitars DOS-system kombinerades ofta med persondatorer tillverkade av IBM och andra företag. Populära programvaror från den eran, inklusive ordbehandlare, kalkylblad och databasprogram, designades för att köras på 16-bitars DOS.
Med teknikens framsteg blev 16-bitars DOS föråldrat och ersattes av mer avancerade operativsystem som Microsoft Windows och Linux, som erbjöd förbättrade funktioner, multi-tasking-möjligheter, grafiska användargränssnitt (GUI) och bättre hårdvarustöd.
