Stegen som berättar för en dator hur man utför en viss uppgift kallas
instruktioner . Dessa instruktioner är skrivna på ett språk som datorn kan förstå, kallad
maskinkod .
Här är en uppdelning av hur det fungerar:
1. Programmeringsspråk: Du skriver instruktionerna på ett programmeringsspråk som Python, Java eller C ++. Detta språk är mer mänskligt läsbart än maskinkod.
2. Compiler/tolk: En kompilator eller tolk översätter din kod till maskinkod. Den här koden är en serie av sådana och nollor som datorns processor direkt kan förstå.
3. Maskekod: Maskikoden är en uppsättning instruktioner som säger datorn att utföra specifika åtgärder som:
* aritmetiska operationer: Lägg till, subtrahera, multiplicera, dela, etc.
* Data manipulation: Flytta data runt i minnet, jämför värden.
* Input/Output: Få data från tangentbordet, visa information på skärmen.
* Kontrollflöde: Bestäm vilka instruktioner som ska köras nästa baserat på vissa villkor.
4. exekvering: Datorns centrala bearbetningsenhet (CPU) läser instruktionerna för maskinkod och kör dem efter varandra. Denna process fortsätter tills programmet är klart.
Här är en analogi: Föreställ dig att du lär en robot för att göra en smörgås. Du skulle ge det steg-för-steg-instruktioner som:
1. Öppna kylen.
2. ta ut brödet.
3. Sprid smör på brödet.
4. Tillsätt ost.
5. Stäng kylen.
Dessa instruktioner är som programmeringskod. Roboten kan bara förstå mycket enkla kommandon, så du måste dela upp uppgiften i små steg.
Sammanfattningsvis: Stegen som berättar för en dator hur man utför en viss uppgift kallas instruktioner. De är skrivna på ett programmeringsspråk och översätts sedan till maskinkod, som datorn kan förstå och köra.
