I forntida kulturer var ett orakel en person eller byrå som ansågs vara en källa till gudomlig vägledning eller profetia. Orakel rådfrågades om viktiga beslut, såsom frågor om krig, politik eller religion. Svaren från orakel var ofta tvetydiga och föremål för tolkning, vilket gjorde att flera betydelser kunde härledas från dem.
Orakel associerades ofta med specifika helgedomar, tempel eller geografiska platser, där människor sökte vägledning från det gudomliga. Metoderna för spådom och kommunikation varierade stort, inklusive metoder som att tolka fåglars flygmönster (augury), undersöka inälvorna hos offrade djur (haruspicy) eller ta emot budskap genom drömmar och visioner.
Några av de mest kända oraklen i antikens historia inkluderar Oraklet i Delfi i Grekland, som tillägnades guden Apollo, och Oraklet av Amun i Siwa i Egypten, som var kopplat till guden Amun. Dessa orakel rådfrågades av kungar, generaler och andra viktiga personer, som sökte vägledning i en rad frågor, från personliga beslut till statsfrågor.
Medan tron på orakel har minskat i modern tid, är konceptet att söka vägledning och visdom från externa källor ett vanligt tema i många kulturer och religioner.