Processorienterad prestationsbedömningsdesign betonar att utvärdera elevens tänkande och lärandeprocesser snarare än bara slutprodukten eller resultatet. Här är några nyckelfunktioner i processorienterad prestationsbedömningsdesign:
1. Fokus på inlärningsprocessen:
Bedömningen fokuserar på elevens pågående lärande och utveckling, inte bara slutresultatet. Den utvärderar hur eleverna närmar sig uppgifter, samlar in och använder information, löser problem och visar sin förståelse.
2. Autentiska uppgifter:
Processorienterade bedömningar använder verkliga, meningsfulla uppgifter som eleverna kan relatera till och tillämpa sina kunskaper och färdigheter på. Dessa uppgifter involverar ofta problemlösning, beslutsfattande och kreativt tänkande.
3. Observation och dokumentation:
Bedömningsprocessen involverar att observera elever när de engagerar sig i uppgifter och dokumenterar sina handlingar, strategier och tankeprocesser. Denna pågående observation ger insikter i deras inlärningsbana.
4. Reflekterande övning:
Eleverna uppmuntras att reflektera över sin inlärningsprocess och prestationer. Denna reflektion hjälper dem att bli medvetna om sina styrkor och områden för förbättring och främjar självstyrt lärande.
5. Feedback och coachning:
Bedömningsresultat används för att ge snabb feedback till elever och lärare. Fokus ligger på att använda feedback för att informera framtida lärande och stödja ständiga förbättringar snarare än att sätta betyg eller utvärderingar.
6. Flera bedömningsmetoder:
Processorienterade bedömningar använder ofta en mängd olika metoder, såsom portfolios, inlärningsjournaler, konceptkartor, presentationer och autentiska produkter, för att fånga olika aspekter av inlärningsprocessen.
7. Samarbete och kamratbedömning:
Samarbete och kamratbedömning uppmuntras som en del av bedömningsprocessen. Elever kan lära av varandra, ge feedback och utveckla metakognitiva färdigheter genom att bedöma sina kamraters arbete.
8. Betoning på tillväxt och framsteg:
Syftet är att följa elevernas framsteg och tillväxt över tid snarare än att göra en enda bedömning i slutet av en inlärningsperiod. Detta gör det möjligt för lärare att anpassa undervisningen och ge riktat stöd.
9. Elevens inblandning i bedömning:
Eleverna involveras i bedömningsprocessen genom att sätta upp mål, välja uppgifter och reflektera över sitt lärande. Detta främjar ägarskap och handlingskraft i deras lärande.
10. Autentiska sammanhang:
Bedömningar är placerade i autentiska sammanhang som liknar verkliga situationer, vilket gör lärandet mer meningsfullt och överförbart till olika miljöer.
11. Dokumentation och portföljer:
Väl utformade processorienterade bedömningar involverar ofta användning av portföljer eller dokumentation för att visa upp elevernas arbete över tid och visa deras läranderesa.
Genom att betona inlärningsprocessen och ge feedback för kontinuerliga förbättringar, främjar processorienterad prestationsbedömning djupare lärande, självmedvetenhet och metakognition hos eleverna. Detta tillvägagångssätt stämmer väl överens med moderna utbildningsfilosofier som fokuserar på att utveckla färdigheter och kompetenser för livslångt lärande.
