Presentation av jaget i vardagen
Begreppet "presentation of self" introducerades först av sociologen Erving Goffman i sin bok med samma namn från 1959. Goffman hävdade att människor ständigt är engagerade i en process för att hantera sin självpresentation för att skapa ett önskat intryck på andra. Denna process kan vara medveten eller omedveten, och den involverar en mängd olika faktorer som våra kläder, vårt kroppsspråk och vår verbala kommunikation.
Goffman identifierade tre huvudtyper av presentation av jaget:
* Det ideala jaget är den person vi skulle vilja vara.
* Det sociala jaget är den person vi presenterar för andra i våra vardagliga interaktioner.
* Det verkliga jaget är den person vi är när vi är ensamma och inte bryr oss om hur andra uppfattar oss.
Goffman hävdade att människor ständigt förhandlar mellan dessa tre olika jag, och att vår självpresentation ständigt förändras beroende på det sociala sammanhanget. Till exempel kan vi presentera oss själva annorlunda på jobbet än vi gör hemma, och vi kanske presenterar oss själva annorlunda för våra vänner än vi gör för våra föräldrar.
Presentationen av jaget är en komplex och mångfacetterad process, men den är en viktig del av vår vardag. Genom att förstå de olika sätt som vi presenterar oss själva på kan vi få en större förståelse för oss själva och vår interaktion med andra.
Här är några exempel på hur människor presenterar sig själva i vardagen:
* En student kan klä sig professionellt för en anställningsintervju för att skapa ett gott intryck.
* En politiker kan använda noggrant utformat språk och kroppsspråk för att framstå som självsäker och pålitlig under ett tal.
* En säljare kan använda charm och karisma för att bygga relationer med kunder och sälja produkter.
I vart och ett av dessa fall hanterar individen medvetet eller omedvetet sin självpresentation för att uppnå ett önskat mål. Genom att förstå de olika sätt som vi presenterar oss själva på kan vi få en större förståelse för oss själva och vår interaktion med andra.
