Blockera specialfiler och teckenspecialfiler är två typer av specialfiler i Unix-liknande operativsystem. De tillhandahåller ett sätt för användarprocesser att interagera med hårdvaruenheter.
Blockera specialfiler används för enheter som kan nås i datablock, såsom hårddiskar och CD-ROM-enheter. När du läser från eller skriver till en speciell blockfil, överförs data i block av en viss storlek. Storleken på blocken bestäms av enhetens drivrutin. Till exempel använder hårddiskar vanligtvis 512-byte-block, medan CD-ROM-enheter vanligtvis använder 2048-byte-block.
Specialfiler för tecken används för enheter som kan nås ett tecken i taget, som tangentbord och seriella portar. När du läser från eller skriver till en specialfil för tecken, överförs data ett tecken i taget.
Den största skillnaden mellan blockspecialfiler och karaktärsspecialfiler är hur de nås. Blockera specialfiler nås i block av data, medan tecken specialfiler nås ett tecken i taget.
Här är en tabell som sammanfattar de viktigaste skillnaderna mellan blockspecialfiler och teckenspecialfiler:
| Funktion | Blockera specialfil | Tecken specialfil |
|---|---|---|
| Typ av enhet | Enheter som kan nås i datablock | Enheter som kan nås ett tecken i taget |
| Åtkomstmetod | Åtkomst i datablock | Åtkomst till ett tecken i taget |
| Exempel på enheter | Hårddiskar, CD-ROM-enheter | Tangentbord, serieportar |
Ytterligare information
* Block specialfiler skapas vanligtvis med kommandot `mknod`.
* Specialfiler för tecken skapas vanligtvis med kommandot `mknod`.
* Filtypen för en speciell fil kan bestämmas med kommandot `stat`.
* Enheten som är associerad med en speciell fil kan bestämmas med kommandot `ls`.
