RISC (Reduced Instruction Set Computing) och
CISC (Complex Instruction Set Computing) är två olika metoder för datorarkitektur. Den största skillnaden mellan RISC och CISC är antalet och komplexiteten hos instruktionerna som processorn kan utföra.
RISC-processorer har en liten uppsättning enkla instruktioner, som var och en utför en enda grundläggande operation. Denna enkelhet gör RISC-processorer lättare att designa och implementera, och den gör att de också kan bli mer effektiva. RISC-processorer använder vanligtvis en pipelined arkitektur, vilket gör att de kan köra flera instruktioner samtidigt.
CISC-processorer , å andra sidan, har en stor uppsättning komplexa instruktioner, som var och en kan utföra en mängd olika operationer. Denna komplexitet gör CISC-processorer svårare att designa och implementera, och det gör dem också mindre effektiva. CISC-processorer använder vanligtvis en icke-pipelined arkitektur, vilket innebär att de bara kan exekvera en instruktion åt gången.
Här är en tabell som sammanfattar de viktigaste skillnaderna mellan RISC och CISC:
| Funktion | RISC | CISC |
|---|---|---|
| Antal instruktioner | Liten | Stor |
| Instruktionernas komplexitet | Enkelt | Komplext |
| Enkel design och implementering | Lätt | Svårt |
| Effektivitet | Effektivare | Mindre effektiv |
| Rörledning | Vanligtvis pipelined | Vanligtvis utan pipeline |
Generellt sett är RISC-processorer bättre lämpade för uppgifter som kräver en hög grad av effektivitet, som att köra operativsystem och databashanteringssystem. CISC-processorer är bättre lämpade för uppgifter som kräver en hög grad av flexibilitet, som att köra ordbehandlings- och kalkylprogram.
Men skillnaden mellan RISC och CISC blir allt mer suddig. Många moderna processorer använder en hybridarkitektur som kombinerar delar av både RISC och CISC. Detta gör att processorer kan uppnå det bästa av två världar:effektiviteten hos RISC och flexibiliteten hos CISC.
