Första generationen (1951–1959):Vakuumrör
- Använda vakuumrör för bearbetning
- Begränsad till vetenskapliga och matematiska tillämpningar
- Dyrt och tidskrävande att bygga och driva
- Hålkort och papperstejp som används för in- och utmatning
Andra generationen (1959-1965):Transistorer
- Transistorer ersatte vakuumrör
- Mindre och mer pålitlig än första generationens datorer
– Kommersiell användning blev utbredd
- Magnetband och disklagring infördes
Tredje generationen (1965-1971):integrerade kretsar (IC)
- IC:er kombinerade flera transistorer på ett enda chip
- Ledde till mindre och kraftfullare datorer
- Utvecklade programmeringsspråk på hög nivå (t.ex. COBOL, FORTRAN)
- Tidsdelning och multiprogrammering infördes
Fjärde generationen (1971-nutid):Mikroprocessorer
- Mikroprocessorer (enkretsprocessorer) introducerades
- Ledde till persondatorer (PC), bärbara datorer, smartphones m.m.
- Grafiska användargränssnitt (GUI) och objektorienterad programmering introduceras
- Internet och digital revolution
