Deferensdata är data som samlas in och används för att stödja beslutsfattande eller policyutveckling. Det används ofta i samband med offentlig politik eller företagsstrategi, och kan användas för att informera beslut om allt från resursallokering till budgetplanering till produktutveckling.
Deferenceinformation , å andra sidan, är information som används för att stödja tolkningen eller implementeringen av värderingsdata. Det kan innehålla saker som historiska trenddata, ekonomiska prognoser eller demografisk information och används ofta för att ge sammanhang och mening till rådata.
Referensdata och information kan samlas in från en mängd olika källor, inklusive statliga myndigheter, privata organisationer och akademiska institutioner. Det kan också genereras internt, genom användning av undersökningar, intervjuer eller fokusgrupper.
Kvaliteten på värderingsdata och information är avgörande för kvaliteten på de beslut som fattas på grundval av den. Det är viktigt att säkerställa att informationen är korrekt, tillförlitlig och relevant, och att informationen är korrekt kontextualiserad och tolkad.
Här är några exempel på värderingsdata och information:
* Deferensdata:
* Antal personer som får socialbidrag
* Genomsnittlig inkomst för hushåll i ett visst område
* Antal brott som begåtts i ett visst område
* Andel av personer som röstade på en viss kandidat
* Deferensinformation:
* Historiska trender i användningen av välfärdsbidrag
* Ekonomiska prognoser för ett visst område
* Demografisk information för ett visst område
* Allmänna opinionsundersökningar om en viss kandidat
Denna data och information kan användas för att fatta beslut om allt från hur mycket pengar som ska avsättas till välfärdsbidrag, till var man ska bygga en ny skola, till vilken kandidat man ska rösta på.