I icke-förebyggande schemaläggningsalgoritmer när en process väl börjar köras, fortsätter den att köras tills den slutförs eller blockeras av någon anledning. Exempel inkluderar FIFO (First-In-First-Out), LIFO (Last-In-First-Out) och prioritetsschemaläggning.
Först-in-först-ut (FIFO)/Först till kvarn gäller (FCFS)
* Schemaläggningsalgoritmen First-In-First-Out (FIFO) är den enklaste schemaläggningsalgoritmen.
* Enligt FIFO utförs de jobb som kommer först först, oavsett deras typ eller resursbehov.
* FIFO-schemaläggningsalgoritmen använder ködatastrukturen för att schemalägga jobben.
* Den genomsnittliga väntetiden är hög för FIFO-schemaläggning.
* FIFO-schemaläggningsalgoritmen är icke-förebyggande, vilket innebär att när ett jobb väl börjar köras kan det inte avbrytas av ett annat jobb, oavsett prioritet eller exekveringstid för det nya jobbet.
Last-In-First-Out (LIFO)
* Last-In-First-Out (LIFO) schemaläggningsalgoritm fungerar motsatsen till FIFO schemaläggningsalgoritm.
* Enligt LIFO exekveras det sista jobbet som kom i kön först.
* LIFO-schemaläggningsalgoritmen använder också ködatastrukturen för att schemalägga jobben.
* LIFO schemaläggningsalgoritm är också en icke-förebyggande schemaläggningsalgoritm.
* Den genomsnittliga väntetiden för LIFO-schemaläggning är mycket hög, då de nyanlända jobben får vänta länge för att få sin tur.
Prioritetsschemaläggning
* Algoritmen för prioriteringsplanering gör att jobb kan utföras baserat på deras prioriteringar.
* I en prioritetsschemaläggningsalgoritm tilldelas varje jobb en prioritetsnivå, och jobben med högre prioritetsnivåer exekveras först.
* Om det finns två eller flera jobb med samma prioritetsnivå, kan FIFO- eller LIFO-policyn användas för att bryta ställningen.
* Den stora nackdelen med algoritm för prioriteringsplanering är att om prioritetsnivåerna tilldelas felaktigt kan det leda till svält, där vissa lågprioriterade jobb kanske aldrig utförs.
