De två versionerna av 802.11 -tekniker som kan använda flera antenner vid både åtkomstpunkt och nätverksadapter är:
* 802.11n (släpptes 2009)
* 802.11ac (släpptes 2014)
Båda dessa standarder använder mimo (flera inmatning av flera utgångar) Teknik, som gör det möjligt att använda flera antenner vid både sändaren (åtkomstpunkten) och mottagare (nätverksadapter). Detta möjliggör:
* Högre datahastigheter: Genom att skicka data samtidigt över flera antenner ökar den totala genomströmningen avsevärt.
* Förbättrat intervall och signalstyrka: MIMO -teknik möjliggör bättre signaltäckning och motstånd mot störningar.
* rumslig multiplexering: Detta gör det möjligt att överföras flera dataströmmar samtidigt på samma frekvensband, vilket ytterligare ökar genomströmningen.
Medan äldre 802.11 -standarder som 802.11a/b/g stöder flera antenner, använder de dem bara för mångfald, vilket är en teknik för att förbättra signalkvaliteten och inte öka hastigheten. MIMO, introducerad i 802.11n, revolutionerade trådlöst nätverk genom att använda flera antenner för både hastighets- och signalkvalitetsförbättringar.
