Vissa blockchifferfunktioner använder endast kryptering eftersom dekrypteringsprocessen kan uppnås helt enkelt genom att använda krypteringsprocessen omvänt. Dessa lägen är kända som
icke-inverterande lägen. Några exempel på icke-inverterande lägen inkluderar läget för elektronisk kodbok (ECB) och läget Cipher Block Chaining (CBC). I dessa lägen involverar dekrypteringsprocessen att dekryptera varje block av chiffertext med användning av samma nyckel som används för kryptering, i omvänd krypteringsordning.
Andra blockchifferlägen, såsom Counter (CTR)-läge och Galois/Counter Mode (GCM), använder både kryptering och dekryptering i sin verksamhet. Dessa lägen kallas invertering lägen. I dessa lägen är krypterings- och dekrypteringsprocesserna distinkta och involverar olika matematiska operationer och nyckelanvändning. Till exempel, i CTR-läge, innefattar krypteringsprocessen att man ökar ett räknarvärde och sedan krypterar räknarvärdet med en nyckel, medan dekrypteringsprocessen involverar dekryptering av chiffertexten med användning av samma nyckel och sedan dekrementera räknarvärdet.
Den specifika anledningen till att vissa lägen använder både kryptering och dekryptering medan andra bara använder kryptering beror på de matematiska egenskaperna och utformningen av det specifika läget. Icke-inverterande lägen är enklare när det gäller implementering och ger ofta effektiv dekryptering, eftersom de direkt kan vända krypteringsprocessen. De kan dock ha begränsningar när det gäller säkerhet eller spridning av fel. Inverterande lägen, å andra sidan, ger ytterligare säkerhetsfunktioner och robusthet mot vissa typer av attacker, men kan innebära mer komplex implementering och bearbetning.
Valet av blockchifferfunktion för en viss applikation beror på olika faktorer, inklusive den önskade säkerhetsnivån, prestandaöverväganden och applikationens specifika krav. Både icke-inverterande och inverterande lägen har sina egna fördelar och nackdelar, och lämpligt läge väljs baserat på systemets specifika behov och begränsningar.
