Systemverifiering , en gren av mjukvarutestning, består av en mängd olika tekniker som ger utvecklare och testare information om det aktuella tillståndet och beteendet hos ett mjukvarusystem medan det genomgår testning. Denna process använder en mängd olika tekniker, inklusive:
- Inspektion: Detta innebär att manuellt granska koden för logik-, syntax- och formateringsrelaterade fel och säkerställa att standarder och bästa praxis följs.
- Kodgranskning: Detta innebär peer reviews för att hitta kodningsfel och inkonsekvenser innan koden faktiskt testas.
- Statisk analys: Det är en automatiserad kodanalysteknik som utförs på programmets källkod utan att kompilera den. Det gör att koden kan analyseras för defekter som icke-standardiserad eller osäker kodning, död kod, oåtkomliga uttalanden, etc.
- White Box Testing: Detta är en typ av strukturell testning som involverar testning genom att observera systemets interna funktion istället för att bara testa de externa ingångarna och utgångarna.
- Enhetstestning: Vid enhetstestning undersöks varje kodenhet (t.ex. funktion eller metod) oberoende för att kontrollera om enheten uppfyller kraven.
- Integrationstestning: Vid integrationstestning kombineras och testas de moduler eller enheter som har klarat enhetstester för att identifiera gränssnitts- och beroenderelaterade defekter.
