Rätt svar är:
Statiska IP-adresser är lättare att hantera.
DHCP (Dynamic Host Configuration Protocol) är ett nätverksprotokoll som automatiskt tilldelar IP-adresser och andra nätverkskonfigurationsparametrar till enheter i ett nätverk. Det ger flera fördelar jämfört med statiska IP-adresser, inklusive:
- Minskad administrativ omkostnad: Med DHCP behöver administratörer inte manuellt tilldela IP-adresser och andra nätverksinställningar till varje enhet i nätverket. Detta kan spara mycket tid och ansträngning, särskilt i stora nätverk.
- Förbättrad nätverksflexibilitet: DHCP tillåter enheter att enkelt flytta runt i nätverket och få en ny IP-adress utan manuell inblandning. Detta gör det lättare att lägga till nya enheter i nätverket eller att konfigurera om befintliga enheter.
- Förbättrad säkerhet: DHCP kan hjälpa till att förbättra nätverkssäkerheten genom att förhindra att obehöriga enheter får en IP-adress. Detta kan göras genom att konfigurera DHCP för att endast tilldela IP-adresser till enheter som har förauktoriserats.
Statiska IP-adresser används vanligtvis i situationer där en specifik IP-adress krävs för en enhet, till exempel en server eller skrivare. Men DHCP är i allmänhet det föredragna alternativet för de flesta nätverk.