Duplex telegrafi är en metod för telegrafisk överföring som möjliggör tvåvägskommunikation över en enda tråd. Detta uppnås genom att använda två olika frekvenser, en för varje kommunikationsriktning. Den första framgångsrika duplextelegrafen uppfanns av Thomas Edison 1874.
Duplextelegrafi fungerar genom att använda en differentialmottagare, som kan skilja mellan de två olika frekvenserna. När en signal skickas från ena änden av tråden, kommer mottagaren i den andra änden endast att ta upp den signal som är på rätt frekvens. Detta möjliggör tvåvägskommunikation över en enda tråd.
Duplextelegrafi var ett stort genombrott inom kommunikationsteknik, eftersom det möjliggjorde mycket effektivare användning av telegrafledningar. Före duplextelegrafi kunde varje telegraftråd endast användas för kommunikation i en riktning åt gången. Detta innebar att om två personer ville kommunicera med varandra så skulle de behöva använda två olika telegraftrådar. Duplextelegrafi möjliggjorde tvåvägskommunikation över en enda tråd, vilket fördubblade effektiviteten hos telegrafledningar.
Duplextelegrafi användes flitigt i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Den ersattes dock så småningom av mer avancerad kommunikationsteknik, som telefon och radio.
