Det finns inte en universellt accepterad "tresteg" -process för planering av kalkylblad. Men ett vanligt och effektivt sätt att närma sig det är att dela upp det i dessa tre faser:
1. Planering och design:
* Definiera inlärningsmål: Vilka specifika färdigheter eller kunskap vill du att eleverna ska vinna på kalkylbladet?
* Välj innehåll: Välj relevant information, koncept eller färdigheter som överensstämmer med dina mål.
* Bestäm format: Tänk på kalkylbladets syfte:
* övning: Flervalsfrågor, fyllning av-blankerna, matchning, etc.
* Bedömning: Öppna frågor, uppsatsuppmaningar, problemlösningsuppgifter.
* interaktivt lärande: Spel, pussel, grafiska arrangörer.
* Strukturera innehållet: Organisera information logiskt, med rubriker, underrubriker och bilder för att göra det tydligt och engagerande.
* Välj lämplig svårighetsnivå: Skräddarsy komplexiteten i kalkylbladet för dina elevernas förmågor.
2. Skapande och utveckling:
* Skriv tydliga och kortfattade instruktioner: Se till att eleverna förstår vad de ska göra.
* Inkludera relevanta exempel: Ge modeller eller illustrativa exempel för att vägleda elevernas förståelse.
* Använd bilder och grafik: Gör kalkylbladet visuellt tilltalande och engagerande.
* format arbetsbladet effektivt: Använd lämpliga teckensnittsstorlekar, avstånd och layouter för läsbarhet.
* korrekturläsning för fel: Se till noggrannhet och tydlighet innan du distribuerar kalkylbladet.
3. Utvärdering och revision:
* Pilottest Arbetsbladet: Prova med en liten grupp studenter för att identifiera eventuella problem eller områden som behöver förbättras.
* Samla feedback från studenter och kollegor: Be om deras åsikter om kalkylbladets effektivitet.
* Revidera och förfina: Gör ändringar baserat på den feedback du får för att optimera kalkylbladets kvalitet.
Kom ihåg att dessa steg är inte styva. Du kan anpassa dem så att du passar dina specifika behov och vilken typ av kalkylblad du skapar.
