I maskininstruktionsuppsättningar kan operander i allmänhet klassificeras i följande typer:
1. Registrera operander :Dessa är operander som finns i processorns register. Register är snabba minnesplatser inom CPU:n, och de används vanligtvis för att lagra temporära värden, variabler eller mellanliggande resultat under beräkning. Register är vanligtvis namngivna, såsom R1, R2, etc.
2. Omedelbara operander :Dessa är konstanta värden eller bokstaver som är direkt kodade i själva instruktionen. De är omedelbart tillgängliga för processorn utan behov av minnesåtkomst. Omedelbara operander kan vara siffror, tecken eller minnesadresser.
3. Minnesoperander :Dessa operander hänvisar till data eller instruktioner lagrade i datorns huvudminne. Minnesoperander specificeras vanligtvis med hjälp av adresseringslägen, som bestämmer hur operandens adress beräknas baserat på registervärden eller annan information. Adresseringslägen kan inkludera direkt adressering, indirekt adressering och indexerad adressering.
4. I/O (Input/Output) Operander :Dessa operander används för kommunikation med ingångs- eller utgångsenheter, såsom tangentbord, bildskärmar eller lagringsenheter. I/O-operander kan vara enhetsregister eller minnesmappade I/O-platser.
5. Flaggaregisteroperander :Vissa instruktionsuppsättningar inkluderar även operander som hänvisar till processorns flaggregister eller villkorskoder. Dessa flaggor används för att indikera status för tidigare operationer, såsom bär, spill, noll eller tecken. Flaggregisteroperander kan användas för att styra villkorlig förgrening eller andra operationer baserat på flaggornas tillstånd.
Tillgängligheten för dessa operandtyper beror på den specifika instruktionsuppsättningsarkitekturen. Vissa instruktionsuppsättningar kan stödja en mängd olika adresseringslägen och operandtyper, medan andra kan ha mer begränsade alternativ.
