Mainframe -datorer var
inte Massproducerad på samma sätt som persondatorer eller smartphones är idag. Här är varför:
* Hög kostnad: Mainframes var (och är fortfarande) extremt dyra och kostade miljoner dollar. Detta gjorde dem främst tillgängliga för stora organisationer som banker, myndigheter och stora företag.
* Specialiserat syfte: Mainframes designades för specifika, komplexa uppgifter som storskalig databehandling, transaktionsbehandling och vetenskaplig datoranvändning. Deras applikationer var inte lika utbredda som allmänna datorer.
* Begränsad efterfrågan: På grund av deras höga kostnader och specialiserade syfte var efterfrågan på stordatorer relativt låg jämfört med massmarknaden för konsumentelektronik.
* Komplexitet och anpassningsbarhet: Mainframes var mycket komplexa maskiner, ofta specialbyggda för att tillgodose de specifika behoven hos sina användare. Detta gjorde massproduktionen utmanande och mindre kostnadseffektiv.
I stället för massproduktion producerades mainframes i mindre mängder med fokus på hög kvalitet och tillförlitlighet.
Det finns dock några undantag:
* IBM:s system/360: Denna serie mainframes var en betydande avvikelse från tidigare modeller, som syftade till standardisering och kompatibilitet. Detta ledde till högre produktionsvolymer än tidigare stordatorer, även om det fortfarande inte var på en massmarknadsskala.
* ibms system/370: Denna serie utvidgade ytterligare standardiseringen och kompatibiliteten i systemet/360, vilket ledde till ännu högre produktionsnummer.
Avslutningsvis: Medan mainframes inte var massproducerade på samma sätt som konsumentelektronik, fanns det försök att öka produktionsvolymen genom standardisering och kompatibilitet. Deras höga kostnader, specialiserade syfte och begränsade efterfrågan innebar i slutändan att de aldrig riktigt massproducerades.
