PDA:er (personliga digitala assistenter) använde främst flashminne istället för hårddiskar för sekundär lagring på grund av flera fördelar:
1. Hållbarhet och motstånd mot chock: Flash-minne är fast tillstånd, vilket betyder att det inte har några rörliga delar. Detta gör det mycket mer resistent mot chock och vibrationer jämfört med hårddiskar, som är mottagliga för skador från fysiska effekter. Detta var avgörande för PDA:er, som ofta transporterades i fickor eller påsar och utsattes för grov hantering.
2. Lägre strömförbrukning: Flash -minne förbrukar betydligt mindre kraft än hårddiskar. Detta var viktigt för PDA:er, som var batteridrivna och behövdes för att spara energi för utökad användning.
3. Mindre storlek och vikt: Flashminneschips är mycket mindre och lättare än hårddiskar, vilket möjliggör mindre och mer bärbara PDA.
4. Snabbare åtkomsthastigheter: Flash -minne har vanligtvis snabbare läs- och skrivhastigheter än hårddiskar, vilket leder till snabbare applastningstider och övergripande snabbare prestanda.
5. Inga rörliga delar: Flash -minne är i sig tyst eftersom det inte finns några rörliga delar, till skillnad från hårddiskar, som genererar brus under drift.
6. Mindre känslig för temperaturfluktuationer: Flashminne kan fungera i ett bredare temperaturintervall jämfört med hårddiskar.
7. Lägre kostnad: Medan flashminnet ursprungligen var dyrare än hårddiskar, har kostnaden för flashminnet minskat avsevärt under åren.
8. Ökad tillförlitlighet: Flashminne är i allmänhet mer tillförlitligt än hårddiskar, med en längre livslängd och lägre fel.
9. Lägre strömförbrukning: Flash -minne förbrukar betydligt mindre kraft än hårddiskar, vilket var avgörande för att förlänga batteritiden på PDA:er.
Medan dessa fördelar gjorde flashminne till det ideala valet för PDA, har tekniken utvecklats avsevärt sedan dess. Moderna smartphones och surfplattor använder flashminne av samma skäl, men tekniken har avancerat till den punkt där de nu kan rymma mycket större lagringskapacitet än de tidiga PDA:erna.
Sammanfattningsvis använde PDAS flashminne för sin sekundärlagring på grund av dess hållbarhet, effekteffektivitet, mindre storlek, snabbare hastighet, tystnad och total tillförlitlighet, som var väsentliga funktioner för en bärbar enhet.
