Det fanns inga datorportar 1934. Konceptet med en datorport som vi känner till det idag fanns inte förrän mycket senare, med tillkomsten av persondatorer på 1970- och 1980 -talet.
Här är en uppdelning av varför detta är:
* Datorer 1934 var enorma: Datorerna i den eran var massiva maskiner som tog upp hela rum. De var inte designade för enkel anslutning eller perifera enheter som vi ser idag.
* Inga standardgränssnitt: Det fanns inget standardiserat sätt att ansluta enheter till datorer. Varje maskin hade sina egna unika, ofta komplexa, ledningar och anslutningar.
* Begränsade applikationer: Datorer 1934 användes främst för vetenskapliga och militära beräkningar. De var inte utformade för det stora utbudet av applikationer och kringutrustning vi ser idag.
Tidiga former av anslutning:
Medan det inte fanns "portar" som vi känner dem, fanns det några tidiga former av dataöverföring och kommunikation:
* stansade kort: Detta var en vanlig metod för att mata in data i datorer, med kort med hål stansade i specifika mönster.
* teletypmaskiner: Dessa var tidiga former av teleprinter som användes för kommunikation och dataöverföring.
* Direkt ledningar: Vissa maskiner använde direkt ledningar för att ansluta olika komponenter eller externa enheter.
Utvecklingen av hamnar:
Det var inte förrän utvecklingen av persondatorer och behovet av enklare anslutning som konceptet med hamnar tog fart. Tidiga persondatorer använde seriella portar, parallella portar och senare de första versionerna av USB -portar.
Låt mig veta om du har några andra frågor om datorhistoria eller teknik!
