När en mikroprocessor samverkar med den perifera eller minnesanordningen kan mikroprocessorns normala timing behöva ändras genom att införa väntetillstånd. Väntetillstånd är klockcykler som mikroprocessorn infogar i sin normala instruktionsexekveringscykel för att tillåta den perifera eller minnesanordningen att komma ikapp. Antalet väntetillstånd som krävs beror på hastigheten hos mikroprocessorn och kringutrustningen eller minnesanordningen.
Väntelägen kan infogas på en mängd olika sätt, beroende på mikroprocessorn och kringutrustningen eller minnesenheten. Vissa mikroprocessorer har inbyggda väntetillståndsgeneratorer som automatiskt kan infoga väntelägen när de behövs. Andra mikroprocessorer kräver att programmeraren manuellt infogar väntelägen genom att använda programvaruinstruktioner.
Väntetillstånd kan ha en betydande inverkan på prestandan hos ett mikroprocessorsystem. Genom att infoga väntelägen kan mikroprocessorn säkerställa att den inte kommer åt data som ännu inte är klar, vilket kan leda till fel. Väntelägen kan dock också bromsa systemets prestanda, så de bör endast användas när de är nödvändiga.