typer av lagringssystem och deras skillnader
Lagringssystem kategoriseras baserat på olika faktorer, såsom åtkomstmetod , Performance , kostnad , skalbarhet och Använd fall . Här är en uppdelning av vanliga typer:
1. Baserat på åtkomstmetod:
* Direkt-kopplad lagring (DAS):
* Ansluten direkt till en enda server, vanligtvis via SATA, SAS eller NVME -gränssnitt.
* Enkelt och kostnadseffektivt för små distributioner.
* Begränsad skalbarhet och svår att hantera för större miljöer.
* Exempel: Hårddiskar, SSD:er och RAID -matriser anslutna direkt till servrar.
* Nätverksmonterad lagring (NAS):
* Dedikerad enhet som tillhandahåller åtkomst på filnivå över ett nätverk, ofta med protokoll som SMB/CIFS eller NFS.
* Lätt att hantera och skala för delade lagringsbehov.
* Vanligtvis används för fildelning, säkerhetskopior och medieströmning.
* Exempel: Synology, QNAP, Netgear ReadyNAS.
* lagringsområde Network (SAN):
* Höghastighetsnätverk specifikt utformat för lagringsnivå för blocknivå.
* Ger hög prestanda och låg latens för krävande applikationer.
* Använder vanligtvis Fiber Channel eller Ethernet (ISCSI) -protokoll.
* Exempel: EMC Vmax, NetApp Aff, IBM DS8000.
2. Baserat på prestanda och kostnad:
* hårddiskar (HDD):
* Mekaniska enheter med snurrande plattor, erbjuder hög kapacitet till en låg kostnad.
* Långsammare prestanda än SSD:er, benägna till mekaniska fel.
* Lämplig för kylförvaring, säkerhetskopior och mindre krävande applikationer.
* Solid-state-enheter (SSD):
* Använd flashminne för datalagring, vilket ger mycket snabbare prestanda än hårddiskar.
* Dyrare per GB än hårddiskar, men erbjuder bättre hållbarhet och lägre strömförbrukning.
* Idealisk för att kräva arbetsbelastningar, databaser och prestationskritiska applikationer.
* Bandenheter:
* Använd magnetband för långvarig dataarkivering.
* Mycket låg kostnad per GB, men långsam åtkomsthastigheter och kräver fysisk hantering.
* Lämplig för säkerhetskopior, datalagring och katastrofåterställning.
3. Baserat på skalbarhet och användningsfall:
* Molnlagring:
* Data lagrade på servrar som hanteras av en tredjepartsleverantör, tillgänglig via Internet.
* Mycket skalbar och flexibel och erbjuder pris-som-du-go-prissättning.
* Exempel:Amazon S3, Google Cloud Storage, Azure Blob Storage.
* Programvarudefinierad lagring (SDS):
* Använder programvara för att hantera och kontrollera lagringsresurser, vilket ger flexibilitet och skalbarhet.
* Aktiverar användning av råvaruhårdvara och minskar beroende av proprietär hårdvara.
* Exempel:Ceph, Glusterfs, OpenStack Swift.
4. Andra överväganden:
* Dataskydd: RAID, ögonblicksbilder, replikering och säkerhetskopior är viktiga för dataskydd.
* Säkerhet: Åtkomstkontroll, kryptering och datasäkerhetsfunktioner är avgörande för dataintegritet och integritet.
* Management: Enkel administration, övervakningsverktyg och automatiseringsfunktioner påverkar valet av lagringssystem.
Att välja rätt lagringssystem:
Det bästa lagringssystemet beror på dina specifika krav, inklusive:
* datatyp och volym: Filbaserad, blocknivå eller objektlagring? Hur mycket data måste lagras?
* Prestandakrav: Latens, IOPS och genomströmningsbehov.
* Budget- och kostnadsöverväganden: Kostnad per GB, hårdvaruunderhåll och driftskostnader.
* Skalbarhet och tillväxtplaner: Möjlighet att enkelt utöka kapacitet och prestanda.
* Säkerhets- och dataskyddsbehov: Funktioner för dataintegritet, åtkomstkontroll och katastrofåterställning.
Genom att noggrant utvärdera dessa faktorer kan du välja det lämpligaste lagringssystemet för dina behov.
