Spår :En diskett är uppdelad i koncentriska cirklar som kallas spår. Se dem som ringar runt ett mål. Varje spår har samma lagringskapacitet längs sin omkrets.
Sektorer :Spår är vidare uppdelade i mindre kilformade sektioner som kallas sektorer. Tänk på dem som skivor av en paj. Varje sektor kan innehålla en viss mängd data.
På en diskett samarbetar spår och sektorer för att organisera data logiskt och effektivt. Spår numreras med början från det yttersta spåret, medan sektorer numreras med början från den innersta sektorn av varje spår.
Processen att läsa eller skriva data till en diskett innebär att ett läs-skrivhuvud flyttas över disken för att komma åt specifika spår och sektorer. Huvudet placerar sig över ett önskat spår och flyttar sig sedan mellan sektorer för att hämta eller lagra information.
Genom att ha denna organiserade struktur av spår och sektorer kan data lagras och hämtas korrekt på disketter. Det tillåter datorer att snabbt och effektivt komma åt specifika segment av data, vilket möjliggör olika operationer som filhantering, laddning av programvara och åtkomst till datafiler.
Disketter kan använda olika inspelningstätheter, vilket kan påverka antalet spår och sektorer. Till exempel kan en diskett med hög densitet ha fler spår och sektorer än en diskett med låg densitet, vilket möjliggör mer lagringskapacitet.
