Mjölmasken som äter plast
2015 gjorde en grupp forskare från University of Cambridge en häpnadsväckande upptäckt:en typ av mjölmask kunde äta och smälta polystyren, en vanlig plast som används i livsmedelsförpackningar och engångsbestick. Detta fynd gav upphov till möjligheten att mjölmask kunde användas för att rensa deponier från plastavfall.
Mjölmaskarna i fråga är larverna av mörkbaggen (Tenebrio molitor). De är infödda i Europa och Nordamerika och används ofta som husdjursfoder. Mjölmaskar är glupska ätare och kan konsumera en mängd olika material, inklusive plast.
I Cambridge-studien fick mjölmaskar en diet av polystyren i flera veckor. Forskarna fann att mjölmaskarna kunde smälta plasten och omvandla den till energi. Mjölmaskarna gick också upp i vikt och fick fler avkommor än mjölmaskar som fick en diet av traditionell mat.
Studiens resultat tyder på att mjölmask kan användas för att bryta ner plastavfall till mindre bitar som lättare kan återvinnas. Detta kan bidra till att minska mängden plast som hamnar på soptippar och hav.
Kan mjölmask rensa soptippar?
Mjölmaskarnas potential att rensa deponier från plastavfall är betydande. Enligt Världsbanken genereras cirka 2 miljarder ton avfall varje år globalt. Av det är cirka 30 % plast. Bara i USA hamnar cirka 33 miljoner ton plast på deponier varje år.
Mjölmaskar kan potentiellt bidra till att minska mängden plastavfall på deponier genom att konsumera och smälta det. Genom att bryta ner plast i mindre bitar kan mjölmask göra det lättare att återvinna. Detta skulle kunna spara energi och resurser och minska miljöpåverkan från plastavfall.
Utmaningar för att använda mjölmaskar för att rensa soptippar
Trots de potentiella fördelarna med att använda mjölmaskar för att rensa deponier, finns det vissa utmaningar att övervinna. En utmaning är kostnaden för att föda upp mjölmaskar i stor skala. Mjölmaskar kräver mycket mat och utrymme, och de kan ta flera månader att nå mognad. Det innebär att det skulle bli kostsamt att producera tillräckligt med mjölmaskar för att rensa deponier från plastavfall.
En annan utmaning är bristen på infrastruktur för att bearbeta plastavfall till en form som mjölmaskar kan äta. Plastavfall måste rengöras och rivas innan det kan matas till mjölmaskar. Denna process kan vara tidskrävande och dyr.
Till sist är det frågan om vad man ska göra med mjölmaskarna när de har ätit upp plasten. Mjölmask kan användas som djurfoder eller kompost, men det finns ingen storskalig marknad för mjölmask för något av dessa ändamål.
Slutsats
Mjölmaskarnas potential att rensa deponier från plastavfall är betydande. Det finns dock vissa utmaningar att övervinna innan mjölmaskar kan användas i stor skala. Med ytterligare forskning och utveckling kan mjölmaskar en dag spela en roll för att minska miljöpåverkan från plastavfall.
