Datorhackning som vi känner det idag har sitt ursprung på 1960-talet, när stordatorer först introducerades. Vid den tiden började en grupp tekniskt kunniga individer kända som "hackers" experimentera med dessa nya maskiner och utforska deras kapacitet. De försökte ofta kringgå säkerhetsåtgärder, få obehörig åtkomst till system och modifiera eller manipulera data för olika ändamål, inklusive nyfikenhet, utforskning och ibland bus.
Ett av de tidigaste dokumenterade fallen av dataintrång inträffade 1963 när en grupp MIT-studenter, inklusive John McCarthy och Steve Russell, utvecklade ett spel som heter "Baseball" som gjorde det möjligt för spelare att manipulera spelets interna logik och data. Detta visade möjligheten att ändra beteendet hos ett datorprogram.
När 1970-talet kom började hackerscenen ta form och hackergemenskaper uppstod. En anmärkningsvärd grupp var "Phone Phreaks", som utforskade och manipulerade telefonnätverken med hjälp av elektroniska enheter och tekniker som "blueboxing" och "phreaking". De upptäckte svagheter i telefonsystemen, vilket gjorde att de kunde ringa gratis långdistanssamtal och utföra olika manipulationer.
I början av 1980-talet inledde lanseringen av persondatorer och internets framväxt en ny era av datorhackning. Med tillkomsten av uppringda modem och elektroniska anslagstavlasystem (BBS) kunde hackare komma i kontakt med varandra och dela information, verktyg och tekniker. Detta ledde till en växande gemenskap av hackare som ägnade sig åt olika hackningsaktiviteter, inklusive att knäcka programvara, utforska nätverkssårbarheter och till och med ägna sig åt skämt.
I takt med att tekniken utvecklades och internet blev mer tillgängligt i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet, blev datorhackning mer utbredd. Introduktionen av kraftfulla persondatorer och operativsystem som Unix gav verktyg och plattformar som hackare kunde utnyttja för sina sysselsättningar. Anmärkningsvärda hackare som Kevin Mitnick och grupper som Cult of the Dead Cow (cDc) fick framträdande plats under denna period.
Med tiden utvecklades datorhackning till ett bredare område som omfattar olika specialiteter, inklusive nätverkssäkerhet, kryptografi och reverse engineering. Medan vissa individer använder sina hackfärdigheter i skadliga syften, använder många etiska hackare och säkerhetsforskare sin expertis för att identifiera och åtgärda sårbarheter i system, bidra till området cybersäkerhet och hjälpa till att skydda organisationer och individer från cyberhot.